Inte som alla andra
Nu är jag i Kinna, några mil utanför Borås, för att fira min syssling Erika som tar studenten imorn.
Hemma i Örebro är det strålande sol och här i Kinna regnar det och är kallt... södern är inte varmare för att den är närmare ekvartorn :)
Men, jag och min mormor var och handlade present till Erika och jag fick för mig att köpa ett gosedjur att hänga runt hennes hals, det fanns två nallar kvar som ser olika ut.
Lisa tar upp en av nallarna och ställer sig i kassan, Lisa börjar tänka på nalle som är kvar. Tänk om denne aldrig blir köpt av nån utan måste vara kvar i en låda till nästa student, då kommer nallen blir deprimerad och ledsen.
Lisa går tillbaka och tar upp den ensamma nallen och går tillbaka till kassen med två nallar i famnen, man kan ju inte lämna kvar en nalle helt ensam!!! Lisa har nu en nalle till Erika och en till sig själv och alla nallar är glada :)
För nallar och alla andra gosedjur har faktiskt känslor!! Jag har en sån ångest när jag måste lägga ett gosedjur i en låda och skicka ut det i förådet, men jag ser till att den aldrig är ensam och att jag har den nära till hand så att jag kan lyfta på locket nån gång och säga "Hej". Så jag föreslår att du går och letar på dina gamla gosedjur och visar att du bryr dig om dem fortfarande, visa att de fortfarande är speciella och så tar du och kramar de gosedjur du har inne (om du har det alltså) och säger att de är så fina också.
Det var bara det jag ville säga nu :) Gosiga kramar!!
Kommentarer
Trackback
